Ångesten, gud så onödig…

Det är lite ångestladdat i år att jag inte har någon större del i skörden att göra. Inte så konstigt då det tidigare år har varit jag som tagit djuren (mjölkning osv), strängat under dagen och sen varit på tårna att hjälpa till att skruvat om det gått sönder.   

Sen är det ju inte alls konstigt att jag inte är med då jag är föräldraledig och har min lilla sparv att vara med. Helt klart det bästa som finns!

Hjälper Johan med ny plast 💪🏽

Förutom att vara ett troget fika sällskap varje dag med min hårt slitande bror och far så har jag fått hjälpa till lite. Hjälpt johan att bytta plast, flyttat lite djur och sen så satte det sig nät i rundbalspressen då va det så smidigt att Märta sov större delen av arbetet.

Så den där ångesten, gud så onödig…       

Det regnar och regnar

Ligger här i sängen och lyssnar på sovande bebis och regnet som faller utanför. Det är såå galet mysigt ❤️ Har haft en intensiv jobbdag med lite kalas i mellan för min svåger. 

Även om jag verkligen har fullt upp i mammarollen, hus och hem, och sociala medier så kan jag inte låta bli att åka till gårdar och jobba. Jag får verkligen pussla ihop det. MEN åh vad det är värt det ❤️





När det går så bra det bara kan gå

Det är inte många kalvningar som går galet om man ska tänka på hur många det är varje år. Men nu i förgår hade jag en som jag direkt förstod att det här va inte bra och det berodde dels på att bebisen var beräknad till 25 april och inte 28 mars och jag kunde med bara ögonen se av många års erfarenhet att både min ko for illa och att fostervattnet och hinnor inte alls hade rätt färg.

 

Fick mjölka färdigt innan jag tog på min banmorske rollen för att gå in i kossan och undersöka vad som va galet. Det luktade inte gott men väl inne kände jag ett par små fötter som det var full fart på och ut kunde jag lätt få en pigg kvigkalv. Storleken på kvigan talade om att det var bäst att in och känna igen då hon hade storlek som tvillingkalvar har (små). Och mycket riktigt djupt inne i kon kunde jag känna en livlös kalv som jag inte kunde få tag i så kossan fick lite tid på sig att få ut den själv och det gjorde hon så bra.

 

 

Det var en döfödd tvillingbror som kom och antagligen varit det i några dagar i magen som både doften och hur den såg ut kunde berätta. Antagligen tvillingbroderns död som startade förlossningen och tur va ju det för annars kanske han hade tagit livet av sin syster som är så full av liv. Så egentligen gick det ju inte så galet då kossan och kvigkalven mår bra för jag kan ju tyvärr inte påverka vad som gjorde att tjurkalven inte överlevde inne i magen på ko.

 

Tråkigt men livets gång.  

Visa fler inlägg