Mitt 2013 <3

Vilket år det har varit. Ett mycket bra år!
 
Det kanske började lite rörigt då jag och Kristofer precis innan 2013 bestämmde att gå skillda vägar. Att hitta någon som passar in i mitt liv då kändes totalt omöjligt.. Försökte ge någon chansen men man ska nog inte ge sig in i någons liv innan man själv vet vad man vill och hur man mår.
 
 
Det va en mycket tuff vinter i ladugården och jag hade grymt mycket sjuka djur. Men när jag läser i bloggen så kämpade jag på bra. Är sjukt glad att det är så lungt nu.
 
 
Vilken vinter det har varit med massor med snö! :)
 
 
 
Ett av mina stora minus detta år är att jag fruktansvärt lite har träffat Erica med familjen. Har nog samanlagt detta året bara varit ledig 10 dagar. Resten har jag varit i ladugården morgon och kväll :)
 
Jag och finaste Freja <3
 
 
 
 Malin kom till mig som en liten räddare i nöden och gav mig mer energi precis innan våren och jag hade det sjukt fint i ladugården :)
 
Malin matar kalvarna 
 
 
Finaste kossera <3 
 
Våren kom galet fort och det va verkligen massor att göra! Men med solen kommer ju mer ork oxå :)
 
Fick finast Rigmor i vår/vintras med <3  
 
 
Man han knappt blincka kändes det som innan allt va igång. Det blev allt på en gång och det var guld att jag hade Emelie och Carin hos mig på praktik. Då kunde pappa sköta allt med sådden och vi gjorde allt arbete runt om.
 
 
I år fick vi ju ut djuren jätte tidigt till och med korna. Har nog aldrig hämtat korna under våran stora Al när löven knappt har hunnit slå ut.
 
 
Känns som spannmålen kanppt han komma upp innan det var dags för förstaskörden. :)
 
 
Det blev inte så mycket gräs som vi hade hoppats på i år men väldigt bra värden på det.
 
 
Sommaren bjöd på mycket jordgubbar och annat gott <3
 
Mitt i allt han jag med att börja träffa Eric båda två tänkte nog att vi skulle ta det lungt i början. Men är man som gjorda för varandra va det svårt att trycka på bromsen. Och helt plötsligt va vi ägare till världens finaste lilla hund Elsa <3
 
 
  
Sommaren gick ännu fortare när vi skaffade lilla hunden och snart va ju hösten här. Det kändes att det började bli dags att förbereda för trösket.
 
 
Fick veta under sommaren med att Farmor och Farfar skulle flytta och att Konungsäng som jag alltid drömt om att flytta till skulle jag äntligen få.
 
Spannmålen mognade snabbt och det blev en bra skörd :)
 
 
På hösten blev det många timmar renovering. Vad fint man kan göra det men ny färg och tapeter men vilket slit..
 
 Mitt i renoverineg blev det mycket plock med djuren för dom skulle ju samla ihop innan älgjakten och så började ju betet ta slut.
 
 
Hösten som alla andra årstider blev sjukt vacker <3 
 
 
   
Något bland det roligaste som hände under 2013 va min kontakt med grannliv både att blogga där och vara med i deras tidning :D
 
Hösten bjöd oxå på sjukt mycket möten och kändes som jag va iväg jämt i mellan mjölkningarna. Riktigt kul fast att det kunde bli rätt stressigt.
 
 
Ser verklgen fram emot 2014 nu när 2013 blev så bra. För nu har jag ju min lilla familj och vi bor på en gård där många drömmar kommer bli sanna. <3  
 
GOTT NYTT ÅR PÅ ER!! <3 :D 
 
 
  
  
 
    
 
 
 
 
 
 
 
   
 
 
   
 

243 <3

Ja vad hände när 243 kalvade? På morgonen ville inte ha sitt kraftfoder så då förstod jag att det var dags. När frukosten va i magen gick jag ut för att se hur det stod till. Hon stod där och trajade. Jag bestämde mig för att va i ladugården men inget större hände. Gick in och kände och där va två livliga fötter i blåsan så jag tänkte att hon behövde mer tid. Men när kvällsmjölket närmade sig hade fortfarande inga värkar börjat och 243 såg mer och mer besvärad ut. Pappa och jag bestämde att vi skulle hjälpa henne. Jag gick in och tog hål på blåsan för att hjälpa till att börja de hela. Det kom två ben men aldrig något huvud? Började leta efter en svans fall den kom baklänges. Men efter att jag kännt efter kunde jag förstå att huvudet låg snett neråt. Jag höll på att kämpa med att få fram kalvens huvud till mina armar domnade bort. Kalven va så livlig med och va inte lätt när den sprattlade. Jag skulle haft längre armar! Och pappas de va för grova... Vi hade redan ringt till veterinären så han skulle snart vara på plats. Men jag fick panik när jag kände hur kalvens rörelser allt mer började av ta... Veterinären kom väldigt fort men aldrig så fort så vi han rädda kalvens liv. Han drog ut med pappa en normalstor kvigkalv. Den va så fin... Kändes som ladugården tog en evighet att göra och jag hade mjölksyra i armarna när jag började mjölka. Jag drog lite på läpparna när ändå 243 stog upp och åt. Hon fick allt av veterinären på våran önskan. Smärtstillande till några dagar, kortison, sockerhöjade och kalcium. När ladugården va färdig va jag helt slut. Åkte in till stan där Eric va hur fin som helst och försökte få mig att äta så han åkte och handlade. Men jag hade ingen lust till något... När jag sen ställde mig i duschen och det varma vattnet och fick min kropp att slappna brast det för mig... Tårarna rann och kroppen gjorde så jävla ont. Jag tillät mig väl verkligen till att känna efter för en gång skull. När duschen va färdig va jag oxå helt färdig. Men det kändes mycket bättre. Satt inte länge i soffan innan jag la mig i sängen och somnade. Det tog så hårt på mig att inte kunna rädda denna kalv som va så full av liv. Kom upp tidigt nästa morgon för att jag ville se hur gamla kossan mådde. Hon va pigg och sen kom pappa och sa dom där orden man behöver höra ibland "det är så sällan det händer någonting sånt här och det är ju en himla tur. Men nu kan vi inte gå och gräva ner oss i det, utan släppa det och gå vidare" Min pappa är en mycket klok man. 243 blev lite sämre och fick missfärgning på mjölken på en spene så vi bestämmer att veterinären fick komma ut igen. Hon fick mer antibiotika och mer smärtstillande och lite uppiggande grejer. Det växte inget på provet men vi behandlade henne färdigt så att hon inte skulle få livmoderinflammation. Nu mår 243 riktigt bra och är som vanligt. Idag kunde jag skicka med henne i tanken så det blev ju ett fint avslut på en morgonmjölkning detta år :) 

Frukost :)

 
 Varit väldigt duktig nu och inte ätit socker i två dagar när julen har varit. Men ska säga att det har blivit väldigt lite mat och sötsaker mot vad det brukar vara för mig vid jul.
 
Det är för lungt i ladugården och jag bara väntar på en bomb då det säkert ska behandlas flera stycken. Men jag är redo om det skulle hända. Mjölkbilen han inte komma innan jag åkte från ladugården hade gärna tittat på kvittot då det känns som det börjar bli mer och mer mjölk :)    
  
 keso,banan och blåbär <3 
 
 
 
En kommentar
publicerat i
Taggar: Sweden, arla, blogg, bonde, farm, farmer, farmlifesweden, mjölk
Visa fler inlägg